Bästa tipsen i Almuñecar

Ancatrin
Medlem sedan 2012, besökt 44 länder

Foto: ancatrin, medlem sedan 2012
Foto: ancatrin, medlem sedan 2012
Smala gränder, tapasbarer, apelsinträd och spännande utflykter. Reseguidens medlem Ann-Catrin Malmlöf, alias "Ancatrin", sökte inspiration till sitt författande. Och det fick hon. Här guidar hon till en liten strandpärla i Spanien.
Publicerad 27 april 2012

Costa Tropical, bara namnet väcker min längtan efter sol och glädje. Det är många nordbor som övervintrar på den sydspanska kuststräckan men även helgbesökare kan njuta under några dagar. Mitt mål med resan var att få nya intryck och inspiration till mitt författarskap. När jag vandrar uppe i de äldsta delarna av Almuñecar förflyttas jag bakåt i tiden av de smala grändernas virrvarr och kakelklädda husfasader. Kommer fram till ett torg med en gammal vattenfontän och strax bredvid finns en öppen plats fylld med restaurangbord i skuggan av apelsinträd. Plötsligt hör jag klapper av hovar och en ryttare kommer i sakta trav på väg mot restaurangens serveringslucka. Det som direkt imponerade på mig var trafiken. Alla kör sakta och stannar vid övergångsställena. Men det som främst får mig att vilja återvända är alla leenden och den vänliga atmosfären som ger en mig en känsla av gemenskap.

Strandpromenaden

Almuñecar breder ut sig vid havet. Den trevliga strandpromenaden ger möjlighet till kilometerlånga promenader till fots, per cykel eller andra rullande fordon. Man kan också ta några tag på något av strandgymmen om man vill motionera mera. Det finns även gott om bänkar att slå sig ner för en pratstund eller beundra de välformade skulpturerna och monumenten. Naturligtvis ligger tapasbarerna tätt här där ett glas vin eller öl alltid ackompanjeras av något gott tilltugg. Bilar och scootrar håller sig på vägbanan som skiljer hotell och lägenheter från strandpromenaden och den steniga stranden.

Mirador

Solen bränner i ansiktet. Hundar skäller nedanför. Vandringen upp på den slingrande bilvägen tog cirka 20 minuter. Vaderna protesterade en aning men inte mer. Utsikten var mer än väl värd mödan. Allt är glittrande hav och kullar med vägar som slingrar sig runt upp till de vita fickorna som avtecknar sig mot den mörkgröna växtligheten. De vita husen i olika storlekar är som häckande måsar omgivna av blomsterprydda murar. Terrassen som vi sitter på känns stabil med en svag sluttning ner till vägen under oss där vi nyss tog de sista branta stegen. Man kan även åka lokalbuss hit upp.

Borgen

Äntligen var det dags för borgen San Miguel som reser sig högt uppe på en klippa vid havet. Vid ingången står ett raserat torn som brutit sig loss från muren och liksom bara har sjunkit ner några meter i marken. Borgen, som ursprungligen är från 1200-talet, består av murar från olika epoker när staden behärskades av bland annat fenicier, romare och morer. Den historieintresserade kan här få sitt lystmäte. Inträdet, som bara är 1,60 euro för pensionärer gäller även för arkeologimuséet som är inrymt i resterna av en gammal akvedukt. Man får gå på galler fram till de olika montrarna. Mycket elegant gjort.

Bonsai garden

Möts av lugn och vacker pianomusik när jag kommer in i Bonsaiparken. Redan vid första raden av träd upptäcker jag vilka möjligheter den sydliga miljön kan ge. I norden är vårt växtval mer begränsat. Fascineras av alla ”skogplanteringar” och olivträd i varierande former och storlekar. Parken är en välfylld utställning i flera nivåer med träd utmed alla trappor och terrasser. Stora skyltar som gör att man lätt kan läsa både namnskylten och den förklarande texten på spanska, engelska och italienska. Som ett minne från mitt besök får jag en pin från sällskapet Amigos del Bonsai, Costa Tropical.

Evenemang

Paellafest. Om du reser till Amuñecar i januari, är det stor fest till förmån för Almunecars vänort på Kuba. I parken nedanför borgen, Parque el Majuelo dukade man upp med information och försäljning av matbiljetter t.ex. en tallrik med ost eller skinka och huvudmålet paellan. Inom ett avspärrat område tändes eldar under ett jättefat. Olja från stora dunkar hälldes i fatet när vi kom. Vi slog oss ner i skuggan bredvid avspärrningen med ett glas rött vin och en portion skinka för att se på förberedelserna. Tre personer med långa verktyg rörde runt bland ingredienserna. Sedan kom mästaren själv som gjorde tillagningen till en stor show. Publiken jublade när han kastade riset från hinkar och påsar från långt håll och ibland med ryggen mot den stora stekpannan. Evenemanget startade kl. 12 men inte förrän vid 3-tiden fick jag min portion. Då hade jag hunnit fota, dansa med en flamencodanserska och tagit bilder av uppträdanden och folklivet.

Omgivningarna

Om man är intresserad av vandring finns många möjligheter till utflyktsmål. Jag fick många tillfällen att utforska området både utmed kusten och in mot odlingsmarkerna. Att kunna plocka fallfrukt av avokado, chirimoya och apelsiner förhöjde njutningen. Det var idylliskt och lantligt med både höns och svarta grisar. Hundarna skällde här och var och utsikten var betagande.

Herradura
En dag beslutade vi oss för att besöka grannen i väster. Vi följde strandpromenaden till Cotobro där den tog slut och fortsatte nerför trapporna till stranden. Sedan vidare på en stenlagd gång utmed vattnet. Passerade nudisterna på sin strand sedan in i vegetationen på en smal stig som knappt var synlig. Buskar och grenar fick skjutas åt sidan. Sedan en smal och ojämn stig med omväxlande lera och lösa stenar nu ute på kanten av sluttningen. Till slut kom belöningen när vi nådde toppen. Utsikten sträckte sig utöver kustlinjen med glittrande vatten. Små samhällen lyste som vita smycken på de gröna kullarna. Så småningom kom vi fram till en asfalterad väg som ledde nerför berget till Herradura. På hemvägen valde vi att följa bilvägen men man kan också åka buss mellan orterna.

Salobreña
Om man vänder blickarna österut avtecknar sig orten Salobreña i soldiset. Den här gången tog vi bussen. Gick av lite tidigare för att gå igenom den lilla byn Caleta med sina vackra hus. Nere vid havet följde vi efter en skock getter som hoppade och skuttade omkring på strandpromenaden av grova stora stenar. En dykare dök upp ur vattnet när vi kommit till sandstranden. Hans nätkasse var fylld med bläckfisk. På restaurangen vid havet kunde jag inte motstå menyns fisk-och skaldjurstallrik. Det var skönt att leva.

Så tar du dig hit

Flyg med Norwegian Air till Malaga. Därifrån kan man sedan ta en buss in till Malaga, och sedan ytterligare en buss vidare till Almuñecar.


Några prisexempel

Buss från flyplatsen till Malaga 2 euro
Buss från Malaga till Almuñecar 6,80 euro
Tre rätters middag på bra restaurang ca 18-25 euro
Tapas ca 2 euro
Capuccino 1,50 euro


Flyg till Málaga

Boende i Almuñecar